Mysiga små mumier...

Eller mysiga kanske inte är riktigt rätt ord, men de såg allt lite fridfulla där de låg och, till synes, vilade. En något väl allmän viloplats kan tyckas, men ändå rätt fin. Vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss när vi kom till kyrkan, men på det hela taget var det en positiv upplevelse. Var rätt fräckt att krypa, för det fick man göra, ner i kryptorna under kyrkan. Och gå i gångarna och se in i gravkammare efter gravkammare. Det var nice, riktigt nice. Höjdpunkten var såklart när man fick se de kistor som hade öppnats, där "mumierna" låg för allmän beskådan. Lite spännande och lite äckligt, men det var endast 4 mumier som man kunde se öppet . Så om man jämför med katakomberna i Paris så var det rätt milt och inte alls lika makabert, men än lika fascinerande. Hela turen förhöjdes, eller förvärrades, det beror på vem man frågar, av en överentusiastisk, kortväxt irländare med komikeraspirationer som frenetiskt babblade på hela tiden. Han hann tom ett påhopp på Ase of Base när han upptäckte att vi var svenskar. Vissa skrattade, andra inte, räknar mig nog själv till den senare gruppen...