Över förväntan...

Det är inte ofta något är just det, men mitt Sverige-besök den gångna veckan lyckades absolut med detta; att uppfylla högt ställda förväntningar.

Mitt besök initierades med en skranglig landning på Sturup flygplats i Malmö, efter svinkall flygbuss bredsladdade jag in på tåget med 1 minuts marginal och det bar av till Växjö. Väl i Växjö snubblade jag in i närmaste taxi och begav mig mot Campus. Efter lite detektivarbete lyckades jag lokalisera min Solstråle. Jag+Solstråle+kladdkaka spenderade därefter helgen i Växjö, vad mer kan man begära.

Den 12:e bar det av till Jönköping tillsammans med moster. Där väntade flytt-stök och låd-bök hela veckan lång. Efter 5 dagars flyttande var mamma installerad på nya adressen; Neptunusvägen och likså var jag och Solstrålen som åter hade slutit upp, den här gången i min gamla hemstad. Helgen fortledde med lite flyttbestyr och en hel del trevligt umgänge, på den nya adressen såklart. Med oss där var såklart Klippan, min bror, som gjort ett hästjobb under hela flytt-historien och för detta förtjänar massa beröm och tacksamhet. Du är sannerligen en klippa. Efter en god pepparkaksfrukost på söndagen var det dags att blicka mot Dublin igen.
Trots idoga försök från en tidshandikappad flygvärdinna kom jag till slut med på planet och skumpade 2 timmar senare ner på Dublins flygplats, såklart till tonerna av mulna skyar och blöta pölar. Mmm, äntligen hemma...